varför älskar man nån som gör en illa hela tiden..
Jag inser hur mycket jag har saknat din röst.
Ditt leende.
Ditt skratt.
Dina ögon.
Ditt sätt att se på mig.
När du kramar om mig.
När du kysser mig.
När du smeker min kind.
När du kollar på mig som att jag är den finaste i hela världen.
När du håller min hand när vi går förbi andra.
Hur allt känns så mycket bättre i din närhet.
Du är och kommer alltid vara en del av mig, även fast du gör illa mig gång på gång.
Jag förstår inte varför jag älskar någon som får mig att må så dåligt.
Men nu är det enda jag kan tänka på att du får göra illa mig hur mycket du vill, bara jag får vara i din närhet.
Jag är en typ av sadist, men det gör mig inget för tillfället, för jag är din sadist.
Även fast jag inte borde vara det.
Du ville hålla min hand på ungdomsmottagningen, men jag ville inte ha dig där.
Om det hade varit nu, så hade jag velat ha dig där..
Kommentarer
Trackback
